Ibland kan jag bli barnsligt glad för fåniga små(?)saker. Som att jag får höra att jag är ett önskvärt kloningsobjekt. Eller att jag inser att jag har köpt ett fantastiskt gott kaffe till min alldeles för gamla perkulator som brygger bäst i stan och fullkomligt skållhett. Ja, eller att jag får ligga en stund på min andningsbänk hos Johanna och gå därifrån med nyfärgade fransar och se pigg ut trots att jag är helt osminkad. Eller att jag får ägna en halv kväll åt att knåpa ihop ett optimalt träningsprogram till en ny och tokpeppad PT-kund. För att inte tala om attjag ska få springa imorgon igen…springa med nya (och roligare!) restriktioner från David.
Jag är verkligen så enkel ibland.
Hej då solblekta blondinfransar!